|
Har du problem med att läsa sidorna med den blå bakgrunden finns här en sammanfattning av dem.
Gåtan med Guds namn kan vara löst! Guds namn i Bibeln har i alla tider förbryllat människor. I samband med ett matematiskt studium av egyptens pyramider framträder dock Guds namn. Ursprungstexten till Gamla Testamentet är skriven på hebreiska som även har siffervärden på sina bokstäver. Tolkas tecknen i Guds namn som siffror visar det sig sammanfatta matematiken bakom pyramiderna. Genom att följa grundtanken bakom pyramiderna – uppståndelsetanken – kunde upptäckten göras. Stora pyramiden i Egypten är byggd efter gyllene snittet. Gyllene snittet har egenskapen att återuppstå via en enkel operation kallad invertering. Genom att utnyttja denna uppståndelseegenskap hos gyllene snittet kan fyra talserier tas fram. Dessa talserier uppvisar mönster bland talen. Dessutom finns ett för ögat dolt mönster som framträder först när talsumman för talserierna beräknas. Det är detta dolda mönster som är nyckeln till att vi matematiskt kan förstå Egyptens pyramider. När pyramidernas matematik är klarlagd är Guds namn en självklar följd av den och samtidigt en sammanfattning av den. Det är inte bara Guds namn som framträder. Även namnen på Israels tolv stammar får sin förklaring tillsammans med namnet Israel självt och flera andra saker. En nyckel att förstå forntiden kan vara funnen med detta. Men denna nyckel ställer alla rådande föreställningar om forntiden på ända. Så här gick det till För sju år sedan kom jag av en händelse något intressant på spåret under ett samtal omkring texter man hade funnit i Egypten. Jag började studera på egen hand då det jag var på spåret var kontroversiellt. Jag anade en koppling mellan pyramiderna och Bibeln. Jag får ytterligare en ledtråd när jag finner att egyptierna själva betraktade sina pyramider som konstruktioner för uppståndelse. Den upptäckt jag nu hade gjort stämde överens med en symbolisk tolkning av det begreppet. Det stämde även med den största pyramiden vi har i Egypten, Cheopspyramiden. Gyllene snittet och uppståndelse Gyllene snittet är en proportion som förekommer på olika sätt i naturen. Synbart ser vi den lättast i de spiraler som växter formar. I det fallet är det de så kallade Fibonaccitalen och ibland Lucastalen som kommer att representera gyllene snittet. Men även djurs proportioner och människans proportioner avspeglar gyllene snittet. I konst och arkitektur har denna proportion använts då vi människor upplever harmoni och skönhet inför gyllene snittet. Gyllene snittet nämns för första gången i samlingsverket Elementa som kan ses som grundpelaren för vår västerländska matematik. Elementa sammanställs cirka 300 f.Kr. i Egypten av Euklides. Det var via gyllene snittet som jag såg kopplingen mellan pyramidernas uppståndelsetanke och matematik. Enklast ser vi detta om vi behandlar gyllene snittet på ett speciellt sätt. Jag kallar gyllene snittet för G. G=0,618033988... Delar vi talet 1 med gyllene snittet så händer följande: 1/G=1,618033988... Vi ser att decimalutvecklingen för G även finns i 1/G och vi kan uttrycka det som att 1/G återskapar G tillsammans med talet 1. Denna egenskap hos gyllene snittet ledde mig till att studera uppståndelseegenskapen djupare. Från denna kan fyra talserier framtas. Kombineras två av dem med varandra får man Fibonaccitalen och de två andra ger Lucastalen. Återgår vi till de fyra talserierna visar sig något intressant. Det finns mönster bland talen i dessa serier. Det finns även ett för ögat dolt mönster som framträder när talsumman för seriens ingående tal beräknas. Detta dolda mönster visar sig ge vägledningen till att förstå Egyptens pyramider på ett matematiskt plan. Det dolda mönstret visar sig exakt motsvara decimalutveckningen i talen 1/7 och 6/7. Dessa två tal kan skapa en triangel via en kvadrat. Triangelformen är den vi finner i Chefrenpyramiden som står bredvid Cheopspyramiden. Men vi finner även vinkeln i denna triangel mellan den uppåtgående och den nedåtgående gången i Cheopspyramiden. Studerar vi Cheopspyramiden visar det sig att dess sidor innehåller proportionerna G och 1/G som var grunden till att jag fann det dolda mönstret. Vi kan därmed betrakta Cheopspyramiden som en vägledning till det dolda mönstret och mönstret självt. Den vinkel som skapas från 1/7 och 6/7 finns då representerad på två platser, gångsystemet i Cheopspyramiden och i lutningsvinkeln i Chefrenpyramiden. Då denna vinkel representerats två gånger studerade jag den djupare och gör då jag en ny upptäckt. Man kan skapa en geometrisk lösning för gyllene snittet via en rektangel som är dubbelt så lång som den är hög. Denna lösning finner vi även i Elementa. Lösningen ger även formen på Cheopspyramiden och Chefrenpyramiden. Något intressant inträffar i den geometriska lösningen för Chefrenpyramiden. Det visar sig att fyra heltal kan beskriva dess geometriska lösning i rektangeln samtidigt som samma fyra heltal kan beskriva själva gyllene snittet. Skriver vi ner de fyra heltalen i den ordning de framkommer i den geometriska lösningen för Chefrenpyramiden, 10, 5, 6 och 5 visar det sig motsvara tecknen i Guds namn i Bibeln. Grundtexten i Gamla Testamentet är skrivet på hebreiska och hebréerna hade inga separata siffror utan hade siffervärden på sina bokstäver. Tolkar vi dessa siffror som bokstäver blir de YHVH vilket är det namn på Gud som används cirka 5000-6000 gånger i Biblen. Vi vet att Bibelns berättelser startar med Moses uttåg ur Egypten. Vi läser även i Bibeln att Moses var grundligt insatt i Egyptens visdom, (App 7:22). Vad denna visdom bestod i framgår inte av Bibeln. När Guds namn framträtt så tydligt i dessa geometrier kring Chefrenpyramiden studerade jag detta vidare. Det var då inte förvånande att direkt se namnen på två av de israeliska stammarna framträda, även de genom tal som sedan utläsas som bokstäver. Dessa två stammars namn gav ledtråden till att förstå de andra stammarnas namn. Även namnet Israel är direkt kopplat till lösningen för stammarnas namn. När jag nu förstått detta visade sig fler saker i Bibeln kopplat till detta. Även Jesus och kyrkans skapelse kopplas till dessa geometrier. Läs mer i boken Den matematiska nyckeln till Guds namn. Större sammanfattning i en PDF-fil |